1810

Kerberaner

• Miles “Smiles” O’Brien = Andreas Skyman
• Mary Frances Courtenay (Lady Courtenay) = Hannah Wigner
• Jeremiah Barker = Niklas Tollbäck

Det gångna året

Den franska armén retirerar från Portugal. Beethoven komponerar Für Elise. Franz Joseph Gall ger ut första bandet av Anatomie et physiologie du système nerveux en général, et du cerveau en particulier, avec des observations sur la possibilité de reconnoitre plusiers dispositions intellectuelles et morale de l'homme et les animaux, par la configuration de leurs têtes, ett storverk som grundar psykologin inom biologin, men också ger upphov till frenologin som populär tolkning.

Montrose, Skottland, 1 juni: Franklin Deogratia besöker kerberanerna och de teutoniska riddarna i det förfallna men vackra trevåningshus som ägs av skotska frimurare och som blivit riddarnas nya hem. Där börjar han berätta om en man vid namn Aaron Burr.

Burr var USA:s vicepresident, därför att han besegrats i presidentvalet, när han sköt ihjäl Alexander Hamilton i en duell 1804. Han tog sedan emot brittiska och spanska pengar för att grunda ett eget imperium i Louisiana-territoriets vildmark.

Burr fångades två gånger av amerikanerna, och skulle åtalas för landsförräderi, men undkom varje gång. Det skedde senast 1807, på väg igenom South Carolina till rättegången i Washington DC. Omständigheterna kring denna flykt var mycket oroande för Deogratia. Många liv gick till spillo och på insidan av Burrs vagn hade han täljt tecken från det omänskliga språk kerberanerna skådat på den nedersta femtedelen av stenen från Rosette.

Burr var försvunnen i ett år. 1808 dök han upp igen och började åter samla bönder och veteraner från USA:s armé till sin plantage vid Ouachita-floden, som om ingenting hänt. Denna till synes obetydliga styrka stod emot ett anfall från USA. Detaljerna kring anfallet blev aldrig kända; den officiella rapporten skyllde på en tropisk storm som “ödelade” plantagen. Deogratia vet bättre, tack vare en bekant som flyttade till USA sedan en pöbel bränt ner hans hus och kyrka.

Under sin vistelse i London 1791 var Joseph Priestley en besökare på Kerberos-klubben, där han lärde känna Thomas Badcock. Han tog med sig vissa stentavlor till USA, där han dog 1804. När Badcock och Deogratia kontaktade hans efterlevande fick de veta att tavlorna och annat Priestley använt i sin forskning om drömmar var stulna. Våren 1809 skrev Hiram Priestley, Josephs son, att han blivit övertygad om Burrs anstiftan av stölden, genom sina egna efterforskningar. Badcock rekryterade samtidigt Ollie Pumfrey, de facto kapten på Silver Mist.

Ollie hade tjänat multum på smuggling under kontinentalsystemet, men sedan förlorat allt, och tog gärna emot Badcocks pengar för att frakta en “expedition” bestående av Badcock och andra “hellenister”, ombord på Silver Mist. Expeditionens syfte var att sammanstråla med Hiram Priestley, mörda Aaron Burr och förstöra alla spår av hans förmodade försök att bygga en ockult supermakt i hjärtat av Nordamerika.

De misslyckades.

Deogratia har inte hört något från Badcock på snart ett år. Hiram Priestley träffade honom aldrig, påstår amerikanen i ett brev. Deogratia betraktar nu Aaron Burr som en dödsfiende och har befriat kerberanerna ur umbran för att skicka dem också till Louisiana.

I Sverige väljer ståndsriksdagen fiendens marskalk, Jean-Baptiste Bernadotte, till kronprins, på grund av dennes länk till övermänniskan Napoléon. Sverige sluter fred med Frankrike och förklarar krig mot Storbritannien.

London, 6 augusti: Staden är sig lik sedan kerberanerna lämnade den 1803, men den känns annorlunda. Arbetarfolk möter Courtenays och Barkers blickar på gatorna som om de vore likar. Stämningen är märkligt rå. På klubben, där sällskapet traditionsenligt beställer “det vanliga” (och får det), talar man dels om kung Georg III:s åter svikande “hälsa”, dels om upprorsmän ur de lägre klasserna som sägs ha förstört maskiner de arbetat vid i Nottingham, under veckan som gått. Bomullsspinnare i Manchester har gått ut i strejk.

Debatten går varm på Gates of Hades: Är upprorsmännen anhängare till den halvmytiske Ned Ludd, som den hittills enda arresterade talesmannen hävdat, eller är de i själva verket inspirerade av Gerrard Winstanley eller en annan död radikal? En kerberan påminner om att Nottingham ska ha varit Robin Hoods hemvist en gång i tiden.

Följande dag bordar kerberanerna handelsskeppet Nereus i Londons hamn. Det är en tremastare på nästan 500 ton. Hamnarbetare har lastat av melassen från Västindien och lastar nu manufakturieprodukter, i synnerhet vapen och manillas, för resan till Afrika. Därifrån ska kaptenen, Harrison Hodds, tillbaka till Västindien och USA. Direkt handel mellan USA och Storbritannien är förbjuden, men lagom hemlighetsfull triangelhandel brukar fungera.

Hodds, som Deogratia beskrivit som en bekant, uppger inga detaljer om färdvägen till den frågvisa Courtenay. Skeppet rundar den iberiska halvön och fortsätter utmed Afrikas kust. Efter en månad är det framme vid en enkel hamn i Asanteman. Nästan två veckor av förhandlingar och ett evigt bärande av bytesvaror följer. Ashanti förhandlar väl med Nereus kargörer. Varje dag levereras fler slavar från erövrade folk, men Hodds tålamod tar slut innan lastutrymmet. Skeppet lämnar Asanteman utan att kerberanerna vågat sig i land, trots att de köpt vapen ur lasten. Ashanti har själva ett överflöd av flintlås.

Till havs vandrar Barker bland de liggande slavarna och insuper lukten av sjukdom från deras skavande bojor och såren de fått av att fångas och försöka fly. De ropar hot och böner efter britten på ett halvt dussin språk. När Barker kliver upp på däck igen bländas han av solen och förnimmer genom Atramors öga att Nereus seglar som i ett väldigt skärsår i världen. Nästan två miljoner människor har fraktats här, infångade av fientliga stammar, sålda, fjättrade, slagna, piskade, isolerade från sina stamfränder, sjuka och utsvultna, på väg mot ett bistert liv som ägodelar i den nya världen. Umbran har färjats av detta lidande, och Atramors har tagit sin del.

Nereus passerar Sierra Leones breddgrad. O’Brien ser ett annat skepp på horisonten, en “brig-sloop”. Det är HMS Derwent, ett av skeppen i den kungliga flottans West Africa Squadron.

Jakten börjar. Kapten Hodds får upp alle man på däck, men efter ett varningsskott från en av Derwents 18 kanoner går han själv ensam ner under däck. Barker följer efter, och hejdar Hodds i en ritual för att offra en slav till de makter som älskar såret i världen. Kaptenen anfaller Barker istället, men Atramors kraft försvagar Hodds arm. Medan britterna brottas får slavarna tag på kaptenen och dödar honom med hans egen kniv. Barker flyr.

O’Briens briljans ger Nereus ett övertag i jakten. Ett av skotten träffar slavskeppets sida, men sedan ökar avståndet. Kerberanerna övertygar den unga skeppsläkaren, Seymore Yates, att genast lägga kaptenens kropp i en liksäck för en snabb begravning till sjöss, innan manskapet demoraliseras av åsynen. De underliga kopporna från Atramors döljs då fortfarande under Hodds kläder.

Kaptenen hade inga nycklar till bojorna på sig. Om han haft det hade slavarna härskat på Nereus tills Derwent hunnit ikapp. Överlevande vita hade då bötats £100 per skalle. Svarta hade släppts fria som “Recaptives” i Sierra Leone, men Nereus undkommer istället till havs, med kerberanernas hjälp.

Epilog

Förste styrman Douglas Brand, nu kapten på Nereus, navigerar mot Amerika med O’Briens bistånd. Irländaren belönas rikt för sin insats för slaveriet, men slavarna är sjuka, och nu när handeln är olaglig är det omöjligt att kamma hem försäkringspengar för de varor som förloras och dumpas överbord. Brand litar inte på Barker efter händelserna med Hodds, och vill inte heller ha en kvinna ombord, som tror att hon är kapten.

Bayerska kungligheter håller den första Oktoberfesten. USA annekterar västra Florida, ett av många områden i Amerika som detta år förklarar sitt oberoende av det krigsdrabbade och kaotiska Spanien. När Brand hör att ett inbördeskrig brutit ut i Mexiko struntar han i Hodds avtal med Deogratia och seglar dit för att sälja de överblivna vapnen. Louisiana får vänta.

Under året säljs 4500 kistor med opium i Kina.

Addendum 2011-08-02

Gästspel:

• Adrian Crenshaw (ofärdig) = John Pettersson

Heroica Matamoros, Nya Spanien, 20 december: Tre strandsatta kerberaner tröttnar på de oförlikneliga ryktena om prästen Miguel Hidalgo y Costillas uppror mot den spanska kronan, med början i Querétaro tre månader tidigare. De försöker hitta en båt som vågar ta dem över golfen till “La Nouvelle-Orléans” i USA. En av få som förstår deras frågor i hamnen är en halvitaliensk Beau Brummell vid namn Adrian Crenshaw, som representerar sin familjs mäktiga handelshus och är här med anledning av stridigheterna.

Crenshaw visar sig vara en fullständig gentleman. Kerberanerna, som alla går under falska namn (Lockwood, Branderham, och nu även “Colm Meany” för O’Brien) får skjuts med ett av hans mindre skepp. De ber Crenshaw att söka upp dem vid Gates of Hades i London för betalning, när tillfälle ges.