Vanliga misstag när svenskar skriver engelska

Innehåll

Valet mellan a och an beror på ljud

Bokstaven U är en vokal och kan stå för ett vokalljud. Därför skriver en “an unfortunate incident”, inte “a unfortunate incident”.

Bokstaven U kan också stå för ett inledande konsonantljud följt av vokalljud. Det är “det långa U:et” i engelska ord som uniform och URL. En skriver “a uniform”, inte “an uniform”. En kan alltså inte titta enbart på bokstaven eller det svenska uttalet av motsvarande ord när en ska välja artikel.

Bindestreck i sammansatta attribut

Betrakta dessa meningar:

    ① The PSF is well financed.

    ② The PSF is a well-financed NPO.

Båda är korrekta. Observera att “well financed” är två ord utan bindestreck i ①. Det är annorlunda när “well financed” ska modifiera ett annat substantiv och därmed bli en så kallad compound modifier. I ② sitter ett bindestreck mellan de två orden. Den svenska motsvarigheten skulle vara “välfinansierad” i båda fallen, utan vare sig mellanrum eller bindestreck.

Bindestrecket visar var den sammansatta adjektivfrasen börjar och slutar, så att läsaren kan skilja den från resten av meningen. Det behövs för att göra meningen tydlig. Jämför med följande exempel på felaktiga meningar:

    ③ The PSF is well-financed.

    ④ The PSF is a well financed NPO.

③ ger ett intryck av att meningen inte blev färdig. ④ ger istället intrycket att Python Software Foundation är en brunn: “The PSF is a well”. Exemplen visar på en allmän regel. Det finns nyanser.

Direktöversättning av hjälpord till that

Följande exempel är korrekt svenska:

    ① Jag har rättat det som var fel.

En korrekt och en felaktig översättning av ① till engelska:

    ② I’ve corrected what was wrong.

    ③ I’ve corrected what that was wrong.

Den svenska författaren till ③ har snubblat på ordet som i ① och gjort en direktöversättning till that, som om varje enskilt ord hade en direkt motsvarighet. I ② har ordet fallit bort som det ska.

En mer naturlig engelska inbjuder inte till sådana tankevurpor:

    I made some corrections.

    I fixed it.

Ett svårare fall

Korrekt svenska:

    ① Efter att vi anlänt ska vi checka in.

En korrekt och en felaktig översättning av ① till engelska:

    ② After we’ve arrived, we’ll check in.

    ③ After that we’ve arrived, we’ll check in.

Ett ord i ①, att, försvinner i ②. Det ser ut som om det ersatts med have som i we have (sammandraget till we’ve), men icke. “Efter att” är en fristående konjunktion. Dess engelska motsvarighet här är det enskilda ordet “after”.

Ordet that är alltså överflödigt även här, i ③. Det förvirrar läsaren och ska inte finnas med.

Det var annorlunda förr. Betrakta följande citat ur William Adlingtons översättning av Den gyllene åsnan:

Wherefore let us now sleepe, and after that we have taken our rest, let us rise
betimes in the morning, and ride away hence before day, as far as we can possible.

Så såg engelskan ut på 1500-talet. Frasen after that we syftar här på framtiden och kan överföras till svenska ord för ord: efter att vi. Sådan engelska blir inte längre förstådd. Betrakta följande exempel, som båda ska betyda samma sak:

    ❶ After that we have come far.

    ❷ After that, we have come far.

❶ luktar 1500-tal och tycks syfta på framtiden. Kommat i ❷ vänder på kronologin: after that syftar här på det förflutna, raka motsatsen till Adlington och ❶. Det kanske är just av historiska skäl som ❷ är ovanlig. En mer naturlig engelska rör sig utanför problemområdet:

    We’ll check in on arrival.

    We’ve come a long way.

If eller whether

Det engelska whether liknar det svenska huruvida men är inte lika föråldrat. Cambridge Dictionary visar de vanligaste felen folk gör i valet mellan de två orden.

Här vill jag visa ett lite mer nyanserat problem. Jämför följande par av original och rimliga översättningar:

    ① I’ll tell you when you’re good.

        När du är duktig så säger jag det.

    ② I’ll tell you if you’re good.

        Om du är duktig så säger jag det.

    ③ I’ll tell you if you’re good or not.

        Jag berättar (oavsett) hur duktig du är.

Det finns spelrum i översättningarna eftersom det inte är tydligt vad som ska berättas. En del av tvetydigheten ligger i ordet good som kan betyda antingen snäll (om barn) eller skicklig, men det mesta ligger i grammatiken. I en tolkning ska exemplens “jag” berätta hur bra “du” är, vilket “jag” inte vet ännu för att “du” inte har demonstrerat det, till exempel i en stundande kapplöpning. I den andra möjliga tolkningen har “jag” istället en hemlighet som “jag” kanske ska berätta senare, eventuellt som belöning för ett bra resultat i samma kapplöpning (②) eller om “du” alls vågar ställa upp (③).

Tvetydigheten dyker upp redan i ① men blir starkare i ② och ännu starkare i ③. Den starka tvetydigheten gör ③ ovanlig men inte ogrammatisk.

Om det är en hemlighet som ska berättas bör det antydas på något starkare sätt, oftast genom ett uttryckligt löfte. Det kan också göras genom att ta bort if och whether, eftersom det slipar bort en del av avhängigheten på “ditt” resultat, vilket minskar möjligheten att tolka resultatet som meningens huvudsakliga ämne:

    ④ I promise to tell you no matter what.

        Jag lovar att berätta hur det än går.

Om ämnet istället är “din” färdighet borde if i ③ ersättas med whether:

    ⑤ I’ll tell you whether you’re good or not.

        Jag ska berätta hur bra du är.

        Jag berättar huruvida du är duktig.

Både ④ och ⑤ är bättre än ③ för att de ger en starkare antydan om vad talaren menar, nämligen olika saker i de två fallen.

Logiska kedjor

Här är ett fall som brukar dyka upp i instruktionstexter. Tänk dig följande: Du vet två saker och är osäker på två andra. Du vill se Contrapoints nya video på din partners platta, men du vet inte om videon är släppt ännu. Du vet att din partners mobildata är begränsad, men du vet inte om hen har Wi-Fi. Vad kan du säga till din partner?

    ❶ Check whether you have Wi-Fi.

    ❷ Check YouTube if you have Wi-Fi.

    ❸ If Wi-Fi is connected, check YouTube.

    ❹ Check if you have Wi-Fi.

❶, ❷ och ❸ är allihop tydliga. ❹ är tvetydig på samma sätt som ③ ovan.

❶ beskriver bara en kontroll. Den kontrollen rör enbart Wi-Fi, inte YouTube. I ❶ kan ordet whether bara syfta på den nästföljande satsen you have Wi-Fi.

❷ och ❸ är utbytbara, förutom att ❸ låter mer formell. I båda dessa meningar finns en logisk kedja av två kontroller. Den första kontrollen är densamma som i ❶ (Wi-Fi). Den andra kontrollen (YouTube) beror på resultat av den första: Den är villkorad.

❹ är tvetydig. Här fattas information: Du nämner en kontroll men du säger inte vad som ska kontrolleras. Detta är ett problem när du egentligen vill ha två kontroller eller någon liknande kedja av villkorade händelser som båda kan beskrivas med samma verb, i detta fall check. Ordet if kan syfta antingen på den ena eller den andra händelsen, så att ❹ kan betyda detsamma som ❶, eller detsamma som ❷ och ❸. Din partner kan gissa fel.

I ett samtal hör en ibland meningar som ③ och ❹ för att samtal ger ledtrådar i tonfall och bekantskap med talaren. I skrift saknas det sammanhanget. Den som skriver måste i gengäld vara tydligare. Undvik därför meningar som ❹. Bygg om som i ❸ eller använd whether som i ❶ och ⑤ för tydlighets skull.