1849

Kerberaner

• Catherine Lambton (Lady Wintermoor och Courtenay) = Hannah Wigner
• Oswald Conrad Forrensworth (Cpt, Royal Navy) = Niklas Tollbäck
• “African John” Mduduzi = Albert Diserholt

Det gångna året

Londons atmosfäriska tunnelbana öppnar för allmänheten. Datoriserad, telegrafbaserad växling av de stora vakuumpumparnas arbete gör att vagnarna åker som de ska, utan ångmaskin ombord. Brittiska astronomer bekräftar förekomsten av väte i solen, genom ett spektroskop.

Ett inbördeskrig utbryter i Japan sedan räddandet av Evanista 1847 uppdagats för militärjuntan. På Irland, i ett annat örike, leder svältkatastrofen till fortsatta protester mot regeringen. Katolska separatister tar över flera orter, under baneret “Unga Irland”.

Lokala regeringstrupper envisas med påståendet att extremt dåliga väderförhållanden är till rebellernas fördel. På Kerberos-klubben talar Herr Leon om det kaos som uppstår i Älvalandet under en stor svält, när kroppen tynar bort och hungern antänder fantasin i “er värld”. De stridande rebellerna tros vara få, men använder moderna vapen av misstänkt kontinentalt fabrikat.

Forrensworth har fått höra att propaganda för Unga Irland har regnat från en liten, till synes manövrerbar ballong; ett möjligt franskt luftskepp över brittisk mark. Hans ingenjörer har länge arbetat på något liknande, och nu är det hög tid att ertappa marodörerna. Lambton hör industrimannens svada på klubben och berättar om sin flygtur 1842; hon har ett sätt att minska gravitationen.

Newcastle, 21 januari: Forrensworth leder Lambton med tjänare på en rundtur genom Forrensworth Clocks and Armaments Co.:s fabriker. Den näst yngsta av fyra bröder, Jonathan Forrensworth, är i färd med att sälja sin andel. Detta ska stärka företagets band till flottan genom att kapa dess band till armén: Jonathan är sergeant och därmed familjens svarta får.

Under rundturen erbjuder kaptenen en Forrensworth “Bull Puppy”-derringer som gåva till damen. Hon ristar in La'sur-tecken på en bit grytsten som fabriken haft för att utvinna magnesium i krutforskningen, och släpper den, utomhus. Stenen faller uppåt.

Februari: Tim Bayes, tidigare en av Maidenheads riddare, gav aldrig African John mer än handpenningen för att söva Coleridge. Nu dyker han upp i nyheterna för att han försökt döda Victoria. Flera vittnen var säkra på att han lyckats, tills drottningen reste sig i sin vagn, till synes oskadd. Bayes fångas och avrättas.

På klubben är John kritisk till Bayes metodik. Den överlevande drottningen sägs insistera på sin plan att resa till Irland, trots anfallet. Kerberanerna diskuterar därför också ryktet att M. J. Berkeley blev mördad för att han hade kunnat bota potatispesten. Denna konspirationsteori vinner en viss trovärdighet om drottningen kan göra något åt saken. Forrensworth misstänker fransmännen.

John lyssnar medan han hjälper till med serveringen. Han förstår att han själv, genom att döda Berkeley på order av Paul Odelius Bourke, kanske orsakat hundra tusen människors död. Sådan är branschen: han visste inte. “Dewclaw” Taverner frågar om John har en häxblandning mot potatispest, men stammen odlade ingen potatis.

Mars: I egenskap av leverantör har Forrensworth med sig Lambton som civil medarbetare, och den rakryggade John som passopp. Tanken är att John sedan ska ta värvning i flottan och bli en riktig karl, men ingen sådan lockelse är tydlig hos nittonåringen, som fortfarande hänger över relingen och spyr när Irland kommer inom synhåll från skeppet.

Samma märkliga väderfenomen som Mary Frances Courtenay såg år 1800 sveper in den gröna ön i vita dimmor. Underligt klädda män och kvinnor på samma skepp som kerberanerna tar in synen med förtjusning. Lambton slår sig i slang med en av dem. Cyrus Flammerton, en stor beundrare av bröderna Grimm, förklarar en affärsidé för riskkapitalisten: En viss typ av mindre älvor är edsvurna att återgälda en måltid med ett dagsverke. “Sträck på ryggen och titta mot horisonten, John!” befaller Forrensworth.

I ett övergivet kustlandskap monterar teknikerna prototypen till företagets luftskepp. Det är en cigarrformad ballong med två lätta ångmaskiner och propellrar. Hon rymmer sju, utan last. Jungfruresan var förra året. Nu lyfter hon genom dimmorna.

Inåt land är marschen hejdad av vädret. Formationer av arméns rödrockar böjer sig mot blåsten, medan luften är lugn runt skeppet. Dimmorna river förbi soldaterna och tycks anfalla drottningen med särskild illvilja. Sjoken sammanstrålar i hennes gestalt. Med ens skakas luftskeppet av chockvågor. Flera stag slits av. Bara Forrensworths disciplin hindrar en fullständig katastrof.

Skeppet faller genom dimmorna och kraschlandar på en halvfrusen potatisåker. Forrensworth låter förstöra ångmaskinerna. Hans fyra tekniker axlar propellrarna och sällskapet börjar vandra mot infanteriet de sett från luften, men dimmorna är mångfärgade och förrädiska. John anar upprörda förfadersandar. Han vill inte fortsätta.

En av teknikerna drar sin revolver och skjuter mot något i dimman när John till slut tacklar ner Forrensworth för att få honom att ta sitt förnuft till fånga och lyssna på förfäderna. Tacklingen räddar Forrensworth. Lambton ser artillerigranaten vända, mot henne och mot vinden. Hon slänger sig till marken. De följande sekunderna är otydliga i minnet. När sällskapet inser vad som hänt är de döva av explosionen.

En tekniker har träffats av splitter. Mannen som skjöt mot dimman sliter av sig skjortan och viftar med den som en vit flagg, över Forrensworths ohörda protester. Det brittiska infanteriet kommer fram och släpper förbi gruppen till fältläkare. De passerar den tysta dynamitkanonen.

Kerberanerna ser på avstånd när drottningen går mot sitt tält, med en orolig prinsgemål i hälarna. Dimmorna är lugnare, men hela bataljonen är skärrad. När hörseln börjat komma tillbaka förklarar teknikern att han sköt mot “gnistor i form av ett odjur”. En sergeant berättar för Forrensworth att man haft a bit of a fracas: Tre motståndsmän är döda. Resten av de tusentals skotten gick mot okända, instabila mål. John vet vad han såg: bad mojo.

Epilog

Drottningen lämnar det mesta av bataljonen bakom sig och fortsätter med en mindre styrka, ledd av ett fåtal frivilliga officerer och män från specialpolisen. Ibland, när dimman plötsligt lättar och solen träffar ängarna omkring henne, är hon omgiven av en väldig här. Kerberanerna skjutsas tillbaka till kusten och flottan. Den tekniker som sårades av splitter blir bättre, men de andra tre får problem med lungorna. En av dem, Aaron McGreal, dör två dagar efter artilleribeskjutningen.

USA betalar för det territorium som separatiströrelsen i Texas faktiskt kontrollerade 1846. De spansktalande områdena, inklusive all mark väster om Pecosfloden och söder om Corpus Christi, där avtalet undertecknas, återgår till Mexiko. Trots att den mexikanska armén också slagit ner upproret i Alta California kämpar den förgäves mot strömmen av guldgrävare från den civiliserade världens alla hörn.

Mexiko invaderar Guatemala efter omedelbart misslyckade förhandlingar om att återförena det första mexikanska imperiet, som kollapsade 1823. President José Joaquín de Herrera hävdar att invasionen sker på eget bevåg av Mariano Paredes, den general som slog tillbaka USA. Han leder invasionen till en förvånansvärt snabb seger. Generalerna som skickas för att stoppa Paredes ansluter sig istället till honom.

Forrensworth försöker göra en granskning av Lambtons fabrik, tills han inser att hon inte har någon. Han föreslår då att hon lär upp hans arbetare, men Lambton vill skydda sin hemlighet. Det blir ett samarbete ändå, på villkor att det första skeppet de bygger tillsammans ska heta Silver Mist.

April: Samuel Taylor Coleridge kliver in på Kerberos-klubben, för första gången sedan 1798. Han stödjer sig tungt på sin käpp, och hostar ibland. En kerberan, P. O. Bourke, frågar den gamla poeten om Victoria nu har tagit Törnetronen och utnämnts till Älvalandets drottning. “Om sådant vet jag ingenting”, svarar Coleridge beskedligt. “Jag har just fallit i sömn. En dag hade jag vackra drömmar om Khubilai khan, men så vaknade jag... Först nu anar jag drömmens konturer igen. Får jag berätta om min dröm för er?”

Juni: Coleridge faller ihop vid öppningsceremonin för den årliga teknikutställningen. Han dör på sjukhus fem dagar senare. Utställningens största sensation är otydliga heliografier på nervceller, tagna genom ett mikroskop, men på Kerberos-klubben talas det mer om att den indiska läkaren Purushottama Kulkarni inte tillåts demonstrera sin medicinska hypnos på utställningen, trots att flera kerberaner kan vittna om dess kraft och säkerhet. Ny nationalskald blir Theo Victor Cimber, en ökänd dynamist, vars poesi kretsar kring snabbhet.

De flesta av de uppror som utbröt 1848 har slagits ner eller, i mindre mån, slutat i seger. Moldava ansluter sig till Valakiets uppror mot Osmanska riket, ett av få som fortfarande pågår. Förgrundsfiguren i detta uppror är en kvinna av sällsamt utseende och härkomst. Hennes fanatiska anhängare hävdar att hon grävdes fram ur en saltsjö i Slănic. Rumänerna kämpar väl mot janitsjarerna, och Muhammad Ali tar tillfället i akt att åter igen invadera Syrien.

Lambton experimenterar med steganografi för att hindra spridningen av La'sur-skrift. Forrensworth får en son, Mandel Press Forrensworth, genast kallad “Mandy”. Fadern tillbringar extra långa timmar vid fabriken efter födseln, vilket kyler ner en redan affärsmässig relation till hustrun Tabitha. African John får en revolver som tack för insatsen på Irland. Det är en Forrensworth 1846 №1 “Longspur”, med en unik gravyr på kolven: Drottningen och luftskeppet. John betraktar bilden av drottningen, en större schaman än de han flydde från i zuluriket.