1860

Svarta slavar i USA gör uppror. Det slås ner efter två månader av intensiva stridigheter. Republiken befäster slavägarens rättigheter. Som ett resultat av landets isolering är inrikeshandeln betydande. Övriga inrikespolitiska frågor är därför inte tryckande, och hotet från Mexiko enar nationen.

Februari: Två hundra ryska soldater anfaller den brittiska försvarslinjen i Kaukasus, i det första anfallet på över ett år. Bara kraftiga sprängladdningar biter på deras kroppar av levande järn. Fyra hundra britter dör innan ryssarna har bländats, bundits eller flytt.

April: Tsaren låter upprepa försöket med järnsoldater på större skala, men de meniga får panik och gör uppror. Armén lamslås av kringstrykande järnmän. Statsfinanserna är i gungning sedan det visat sig att guld- och silverföremålen man exporterat har börjat återgå till sina ursprungliga material. Skenande inflation och fordringar från utländska köpare besvärar Alexander II.

Ryssland undertecknar ett fredsavtal med Storbritannien, vari Storitjkerien görs till oberoende buffertstat norr om Georgien och Armenien. Storbritannien får också en garanti om att Transkaspien inte ska koloniseras eller militariseras. Även Rumänien och Bulgarien är oberoende när Svartahavskriget upphör, men regionen fortsätter att plågas av farsoter.

På den årliga utställningen i London visas heliografier på onaturligt färgade mjältbrandsbakterier. Det är en dubbel sensation, dels för att heliografierna är tagna i färg och inte färgade i efterhand, men lika mycket för att de lanserar mikrobteorin om sjukdomsalstring hos allmänheten, som inte gillar idén.

I samband med utställningen hålls en konferens dit hela världens mest framstående biologer är inbjudna. Det officiella temat är Älvalandets fysik och biologi. Charles Lyell förevisar två exemplar av irländska älvor. Han lägger fram teorin att de är högt utvecklade kameleonter, vars begränsade förvandlingsförmåga syftar till anpassning på samma sätt som människans kläder och verktyg. Enligt de få pålitliga observationer som kunnat göras finns det i praktiken arter bland älvorna, och en evolution måste rimligen pågå. När salen blir orolig påminner Lyell sina kollegor om en gammal grundtes: “Vi är alla överens om att fysikens problem består i att härleda naturfenomenen, av vilka älvorna säkerligen utgör ett exempel, tillbaka till mekanikens enkla lagar.”

Näste talare, Charles Babbage, instämmer och lägger fram bevisen. Han har i flera år studerat fabrikerna i New Birmingham, med särskild hänsyn till utvecklingen av beräkningsmaskinerna. Han visar en serie kugghjul som blivit allt mindre med åren. Älvorna har blivit så små att de minsta komponenterna nu är mikroskopiska. Han håller fram ett block stort som en tändsticksask och hävdar att det är en beräkningsenhet lika kraftfull som hela maskinen vid Thomas Young Scientific College, 1845. Det lilla blocket, som försvinner senare under konferensen, tillverkades redan 1857.

En annan uppmärksammad talare på konferensen är Guilherme Tourinho Sobrinho, inbjuden för sitt arbete vid Encontro das Aguas i Brasilianska imperiet. Han raljerar mot den slapphänta brittiska reduktionismen och hävdar att Älvalandet är “tamburen till Platons idévärld”, “inom räckhåll för vår egen kosmiska mognad.”

I skuggan av konferensen ger Estera Shukis en praktisk demonstration av radiovågor. De reflekteras och bryts som ljus. När en journalist frågar hur det är möjligt rycker Shukis man på axlarna och svarar, på bruten engelska, “Ingen teori utom ekvationerna.” Det imponerar inte på journalisten.

Herr Shukis ord är mer beskrivande för samtiden än någon kan ana. Med den nya hårdvaran har Storbritanniens maskinella beräkningstekniker kunnat införa allt fler lager av abstraktion ovanpå Babbages mekaniska notation. Hela yrkesbeteckningar uppstår för översättning och optimering, och försvinner i samma takt när maskinerna gör jobbet själva.

Tillgången till antigravitation har också tillfört material till utställningen. Mätningar av tryck och temperatur från hela Europa presenteras, från höjder upp till 14 km. Franska diplomater lägger in en officiell protest mot fortsatta kränkningar av landets “luftrum”, i starka ordalag.

I ett försök att göra upp med sitt förflutna sätter John en dolk i Lucy Delamores hjärta. Han gör det av agg mot Yengwayo, men det är inte så befriande som han hoppats. För att klara hyran och hjälpa sina afrikanska vänner utför han fler mord mot betalning, nu iklädd Lady Courtenays mask, för att rentvå hennes namn.