Rollspel för kräsna och upptagna människor
Handbok i bordsrollspel
Sedan 2003 har jag då och då reviderat en skrift om min samlade tvivelaktiga visdom kring rollspel. Tonvikten ligger på hur vacklande vuxna rollspelare kan få ut mer av denna hobby. Jag fokuserar därför på tre centrala begrepp: trovärdighet, spänning och medium, det vill säga rollspel som ett kollektivt “konstnärligt” medium att jämföra med till exempel film, litteratur och datorspel.
Skriften börjar med en diskussion kring trovärdighet: Hur realism är relevant för rollspel, hur man uppnår det åtråvärda i realismen med enkla medel, och hur man plockar in magi och andra verklighetsfrämmande inslag utan att tappa greppet.
Med trovärdighet som grund fortsätter “Rollspel för kräsna och upptagna människor” med en diskussion kring spänning i rollspel. Det är en mycket liten kurs i tillämpad dramaturgi: Hur man bygger bra rollpersoner och andra figurer, för att sedan pressa dem i en fungerande intrig.
Efter spänning diskuteras rollspel som sådant: Några olika ändamål människor ofta har med spelet (vad som menas med underhållning), hur man optimerar för dessa, hur man utnyttjar mediets fördelar, och vad spelare respektive spelledare bör se som sitt ansvar gentemot övriga deltagare.
Slutligen avhandlas några berömda stereotypa upplägg, vilka syften de tjänar och hur de kan varieras och byggas bort: Spelet som börjar i en taverna, som handlar om att rädda världen, som leder genom en dungeon, i kamp mot “ondska” och i väntan på en alltför sannolik seger, genom en falsk eskalering, medan “hjältarna” är och förblir rötägg.
Skriften finns att ladda ner här.