1873

Den brittiska flottan, på havet och i luften, återtar långsamt kontrollen över Engelska kanalen. På land har båda sidor portabla kulsprutor och flygvärnskanoner. “Dewclaw” Taverner är en av de frivilliga främlingar som avlider i kampen mot vad han själv kallar de falska varulvarna. Den landsatta tyska armén isoleras i skyttegravskomplex efter nio veckor av stridigheter och kapitulerar efter ytterligare sex, utan att ha nått fram till London. Den brittiska regeringen tackar pansartågens uppfinnare, men Lannons milis och det lilla fåtalet undinmän gjorde också viktiga insatser. Bara 60 år tidigare, vid slaget om Leipzig, använde ryska baschkirryttare fortfarande pilbåge.

Londons nöjesliv blir allt mer lössläppt. Pressen beskriver “neonpalats” där kedjor av tusentals slingrar till musik av östeuropeiska flyktingar. De nya högtalarsystemen kan överrösta flyglarmet. Unga män dansar tills de blir inkallade.

Det första valet till Cortes Generales efter kuppen i Spanien blir omtvistat från båda sidor av det politiska spektrumet. Den valda regeringen väljer i sin tur en ny monark: Johanna II, änka till en krigshjälte, av ädel börd men utan släktskap med tidigare kungliga ätter. Monarkens makt inskränks av en ny författning.

Ett forskarlag i Oxford bygger en modell av eidoskodens fysiska form med hjälp av Arpins kristallografi och tunga beräkningar: en dubbel helix av varandra kompletterande baspar. Detta är det definitiva beviset på Harrison Perrots hypotes från 1852.

Belgien täcks till 40% av djungel. En stor del av befolkningen har tvingats fly, men landets regering investerar i ny teknik för att avverka bestånden i samma takt som de växer. Stormakternas flottbaser koncentreras allt mer kring oljefyndigheter.

Det första elektriska kylskåpet ställs ut på mässan i London, inte långt ifrån den första kameran för fjärrseende i realtid. Båda är biprodukter av militär forskning. Välbeväpnade förband marscherar taktfast genom huvudstaden medan tyska krigsfångar med abstinensbesvär förs till särskilda läger på pansartågen.

Den period av interna stridigheter som inleddes i Kina 1857 får nu ett slut. Kejsarmordet 1870 är en av de främsta orsakerna till att manchuregeringen i norr inte kan komma överens med koalitionen av missnöjda hankineser och maktlösa minoriteter i söder. Det blir istället ett vapenstillestånd och i praktiken en tvåstatslösning. Manchuerna behåller makten i norr och inåt landet, med stöd bland annat av Storbritannien, Nederländerna och Portugal. En ny och betydligt starkare regim bildas i Kanton (Guangzhou) efter republikanskt franskt mönster, med allmän värnplikt. 20-30 miljoner har dött till följd av inbördeskriget, tio gånger fler än i det pågående världskriget.

Brittiska myndigheter försöker kontrollera de kraftfulla sociala strömningar som uppkommit genom allt fler arbetande kvinnor och nymodiga nöjen. Försäljningen av alkohol och kondomer begränsas genom flera nya lagar. De som dyrkar drottningen ges utrymme att framhålla hennes dygder: värdighet, styrka, moderskap, kärlek till nationen och hängivenhet i giftermålet, trots att prinsgemålen är död sedan länge. Polisen slår till mot en grupp särskilt högljudda rojalister som demonstrerar för en återgång till envälde.

För att råda bot på ungdomsproblemet avstår man ifrån att upprätthålla lagar om begränsad arbetstid. De som inte arbetar eller går i skolan föses in i National Boys’ League respektive Imperial Girls’ Society for Health. Båda organiseras enligt militära mönster. Medlemmarna övertar snart benämningen “kadetter”.